N 59° 4' 22.70", E 18° 19' 14.80"
1563 utbröt Nordiska sjuårskriget - mycket pga. Sveriges maktambitioner. Erik den XIV som då var kung, ville ha utökad makt över handeln i Östersjön. Sverige behärskade Reval och finska viken. Erik hade större ambitioner än så. Han ville få kontrollen över Riga. Det gjorde Lybeckarna, Polackerna och Danskarna skogstokiga så de gick ihop mot Sverige.
Danmark och Sverige hade redan en klart dålig relation genom ett ganska fånigt bråk om statsvapen. Danmark och Sverige var osams om vem som hade rätt till vilket statsvapen (vilket pågick in i modern tid) och vem som bestämde över vem efter Kalmarunionens upplösning. Det kom till en skärmytsling mellan danska och svenska skepp 1563. Efter det förklarade båda länderna krig. Krigslyckan svängde fram och tillbaka. En hake för Sverige var att man inte hade en så bra flotta som kunde önskas: För få skepp och ibland skadades skepp i striderna.
För att fort kunna reparera skeppen ville Sverige ha skeppsvarv litet närmare fronten och inte så långt in i Stockholms skärgård. Därför byggde man snabbt några nya mer tillfälliga skeppsvarv. En av dessa var Stora Rotholmen - inte långt från Björkö.
Kungen och flottan valde Rotholmen som tillfälligt örlogsvarv. Man tillkallade skeppsbyggarspecialister av alla sorter från hela Sverige OCH FINLAND (som ju var svenskt då). Hantverkarna låg ute på Stora Rotholmen under vår-sommar-höst och gjorde inget annat än reparerade skepp. Timmer och allt annat roddes ut till holmen från Dalarö. Det var ungefär 60 stycken hårt arbetande personer på Stora Rotholmen under den aktiva tiden.
När man tittar på Stora Rotholmen idag så finns det ju få spår efter varvet eller människorna. Man måste undersöka noga för att hitta dels rester av smedjor (brända klippor i norr), rester av husgrunder efter ett långt hus i norr. Sedan kan man se på de grunda små vikarna i söder att de troligen var bra för att svänga skeppen så man kunde laga trasiga kölar etc. Det kallas för övrigt kölhalning när man svänger ett skepp för att komma åt botten. Ett ord som också används för en bestraffningsform till sjöss.
Varvet var aktivt 1566–1570. 1570 slöts freden i Stettin (då var inte Erik XIV kung längre. Johan III, Eriks bror var då kung.). Troligen monterades allt användbart på Stora Rotholmen ned detta år för vidare användning vid Skeppsholmen i huvudstaden.
Nu är Stora Rotholmen en tallbevuxen och svårframkomlig ö men spännande! Det kan ju finnas ännu oupptäckta spår efter de duktiga människorna som försvarade Sverige i slutet av 1500-talet. Kanske är holmen värt ett besök?
Rekommenderad läsning:
Dalaröleden (utgiven av Skärgårdsstiftelsen), kapitel "Den lilla ön med det stora varvet".
Författare: Johan Ahlbom.
Dalaröleden kan beställas på Rökornas förlag/Kymmendö Internetbokhandel: www.kymmendointernetbokhandel.se